Ämnen från råolja

Alla dessa ämnen får man när man uppdelar råolja, uppdelningen kallas raffinering.

Gaser

Från raffineringen får vi gaser som metan, etan, propan, och butan. Metan använder vi som bränsle och kallas då naturgas. Etan brinner också bra men vi använder det sällan som bränsle. Istället använder vi det som en råvara vid tillverkning av plast. Propan och butan används som bränsle till grillar, tändare och campingkök. En blandning av de två kallas gasol, i gastuber är det flytande på grund av trycket i tuben.

Bensin

Bensin är en blandning av flytande kolväten men mellan 5-10 kolatomer. Det är egentligen en färglös vätska men den bensin som säljs på bensinstationer är röd för att inte förväxlas men andra vätskor. Bensinångor är väldigt brandfarliga. I en bils motor blandas bensinångor och luft. Med hjälp av ett  tändstift driver små explosioner bilen.

Fotogen

Fotogen kommer från våningen under bensinet i tornet det har därför lite större molekyler än bensin. Fotogen bildar inte så lätt brandfarliga ångor. Små mängder fotogen använder vi som bränslen i fotogenlampor och fotogenkök. Men mest använder vi det som flygbränsle.

Oljor

Oljor ligger en våning under fotogen och har därför lite större molekyler än fotogenet. Oljor är därför ofta trögflytande. Diselolja används som bränsle i vissa bussar och bilar. Tjockolja är en tyngre olja som industrin använder som bränsle. Hus men oljepanna värms upp av en eldningsolja. Man kan också använda olja som något annat än bränsle, smörjning. T.ex. motoroljan i en bil.

 

Asfalt

De allra största kolvätena av råoljan blir kvar längst ner i tornet. Vi använder asfalt på våra vägar och det finns i det papp som vi lägger på våra tak för att skydda mot vatten.

 

 



Organisk kemi:

Över 95% av alla ämnen vi känner till är kolföreningar, därför har de fått en egen gren inom kemi. Den kallas organsik kemi. Kolföreningar i sin tur kallas för organiska ämnen. Det uppställs och framställs hela tiden nya.

Kolväten

Kolväten är ämnen som bara består av kol- och väteatomer.Vi människor använder oss oftast av gaser,vätskor och fasta ämnen som är kolväten.Alla kolväten är brännbara, så därför används de oftast som bränslen.
Kolväten som är gaser eller vätskor har små molekyler, därför blandar de sig lätt med luft och blir på det viset brandfarliga. Men de kolväten som är i fast form har större molekyler och är då mindre brandfarliga.

Raffinering

Uppdelningen av råoljans innehåll kallas raffinering.När råolja raffineras värms den först upp och förångas, sedan leds råoljan in iett torn som har flera våningar.Tornet  är som varmast längst ner och som kallast högst upp.Det är endast de små kolvätena med låg kokpunkt som kommer till våningen högst upp. De riktigt stora kolvätena blir kvar på bottnen. Alla de andra kolvätena kondenserar och stannar mitt emellan.Från varje våning går det sedan att hämta ut kolväten med liknande egenskaper.
    Råolja används nästan aldrig som den är, den raffineras därför för att på det sättet omvandlas till en rad olika oljeprodukter som exempelvis drivmedel,uppvärmningsbränslen,smörjmedel eller olika typer av insatsvaror i annan tillverkning eller petrokemiska produkter.

Olja

Mycket av den energi som världen använder (ca 35%) kommer ifrån förbränning av olja. Men det är sällan råolja förbränns direkt. Den delas först upp till olika ämnen. Flera används som bränslen och andra används som råvaror för framställning av olika ämnen och material. 

Kol

Kol ingår i de mesta av jordens alla kemiska föreningar. Kolatomer har fyra bindningar och binds lätt till andra atomer. Rent kol finns i flera former, det mest kända är grafit, diamant, fullerener och nanorör. Vilken av formerna det är beror på hur kolatomerna sitter ihop.
     Grafit är den vanligaste formen av rent kol. Kolatomerna i grafit ligger i lager. Bindningarna mellan atomerna i ett lager är starka. Bindningarna mellan alla lagren är svaga.

Grafit finns i spetsen på blyertspennor. Eftersom lagren har svaga bindningar mellan sig lossnar lätt ett lager grafit när du skriver. Ett blyertsstreck består då av många lager av kolatomer.
 

I miljöer där metaller är olämpliga kan grafit också användas för att leda elektricitet. Det tål också hög värme.
     Diamant består av sammanbundna kolatomer, den ses då som en enda stor molekyl. En kristall blir till när atomer bildar ett mönster.Diamant är naturens hårdaste ämne eftersom det finns starka bindningar mellan kolatomerna. Man kan slipa ädelstenar med hjälp diamantpulver av diamanter.
Diamant är väldigt sällsynt eftersom det bildas 150-200 km ner i marken, i hög temperatur,högt tryck, under en lång period.
     Fullerener och nanorör är olika former av kol. Fullerener har formen av en fotboll, rund. Nanorör ser ut som det låter, de ser ut som rör. De är båda nya former som man tror kan ha en stor betydelse i framtiden. Man tror att vi kan få lättare och starkare material av de nya formerna av kol. Man tror också att de kan hjälpa oss att utveckla snabbare datorer.