Metanol och etanol

Metanol

Metanol är väldigt giftigt. Det både luktar och smakar som sprit. Om  man skulle få i dig mer än en tesked metanol så skulle man bli blind under natten som kommer, men om man skulle dricka mer än en tesked så skulle man dö under natten som kommer.
Metanol används som lösningsmedel och som råvara för framställning av olika ämnen.

Etanol

Alkoholen i som finns i drycker kallas etanol. Berusning beror på att etanol bedövar hjärnan.
Etanol i t.e.x öl,vin och cider framställs av jästsvampar, det sker när svamparna bryter ned socker till etanol och koldioxid. Jästsvamparna dör när alkoholhalten blir högre än ca 15%.

Teknisk sprit

Några exempel på teknisk sprit är T-röd, T-blå och K-sprit. Man använder det som bränsle och lösningsmedel. Man blandar också i det i bilarnas spolarvätska för att det inte ska frysa till is, den tar också bort smuts på rutan lättare. Man kan också hitta det inom sjukvården eftersom det är bakteriedödande. Stora delar av teknisk sprit består av etanol, den alkoholen man dricker. För att förhindra det är teknisk sprit denatuerad. Då har man tillsatt illasmakande ämnen och färg. Det kan också hända att den tekniska spriten innehåller en giftig alkohol som metanol eller propanol.

Alkoholer

Alkoholer betsår av kol, väte, syre och minst en OH-grupp. En OH-grupp består ev en syreatom och en väteatom som sitter ihop. Man använder ofta alkoholer som bränslen och lösningsmedel. Även om de flesta alkoholer är giftiga så tänker vi ändå på alkoholdrycker när vi pratar om alkohol. Namnet på den alkoholen är etanol. Den går att dricka men har ändå effekter på kroppen. Men etanol är bara en av många av de alkoholer som finns.

Mättade och omättade kolväten

En kolatom har fyra bindningar.Ett kolväte är mättat när alla dess kolatomer har bindningar till fyra andra atomer.Alla av metanseriens kolväten är mättade. Det finns också kolväten som har två eller tre bindningar mellan två kolatomer, det kallas dubbelbindning när det är två bindningar mellan två atomer och trippelbindning när det är tre bindningar mellan två atomer. En och samma kolvätemolekyl kan ha flera sådana bindningar.Eftersom att alla bindningar i molekylen inte utnyttjas och kan ta emot fler väteatomer kallas den då omättad, dvs "inte mätta på väte".

Ämnen från råolja

Alla dessa ämnen får man när man uppdelar råolja, uppdelningen kallas raffinering.

Gaser

Från raffineringen får vi gaser som metan, etan, propan, och butan. Metan använder vi som bränsle och kallas då naturgas. Etan brinner också bra men vi använder det sällan som bränsle. Istället använder vi det som en råvara vid tillverkning av plast. Propan och butan används som bränsle till grillar, tändare och campingkök. En blandning av de två kallas gasol, i gastuber är det flytande på grund av trycket i tuben.

Bensin

Bensin är en blandning av flytande kolväten men mellan 5-10 kolatomer. Det är egentligen en färglös vätska men den bensin som säljs på bensinstationer är röd för att inte förväxlas men andra vätskor. Bensinångor är väldigt brandfarliga. I en bils motor blandas bensinångor och luft. Med hjälp av ett  tändstift driver små explosioner bilen.

Fotogen

Fotogen kommer från våningen under bensinet i tornet det har därför lite större molekyler än bensin. Fotogen bildar inte så lätt brandfarliga ångor. Små mängder fotogen använder vi som bränslen i fotogenlampor och fotogenkök. Men mest använder vi det som flygbränsle.

Oljor

Oljor ligger en våning under fotogen och har därför lite större molekyler än fotogenet. Oljor är därför ofta trögflytande. Diselolja används som bränsle i vissa bussar och bilar. Tjockolja är en tyngre olja som industrin använder som bränsle. Hus men oljepanna värms upp av en eldningsolja. Man kan också använda olja som något annat än bränsle, smörjning. T.ex. motoroljan i en bil.

 

Asfalt

De allra största kolvätena av råoljan blir kvar längst ner i tornet. Vi använder asfalt på våra vägar och det finns i det papp som vi lägger på våra tak för att skydda mot vatten.

 

 



Organisk kemi:

Över 95% av alla ämnen vi känner till är kolföreningar, därför har de fått en egen gren inom kemi. Den kallas organsik kemi. Kolföreningar i sin tur kallas för organiska ämnen. Det uppställs och framställs hela tiden nya.

Kolväten

Kolväten är ämnen som bara består av kol- och väteatomer.Vi människor använder oss oftast av gaser,vätskor och fasta ämnen som är kolväten.Alla kolväten är brännbara, så därför används de oftast som bränslen.
Kolväten som är gaser eller vätskor har små molekyler, därför blandar de sig lätt med luft och blir på det viset brandfarliga. Men de kolväten som är i fast form har större molekyler och är då mindre brandfarliga.