Metanol och etanol

Metanol

Metanol är väldigt giftigt. Det både luktar och smakar som sprit. Om  man skulle få i dig mer än en tesked metanol så skulle man bli blind under natten som kommer, men om man skulle dricka mer än en tesked så skulle man dö under natten som kommer.
Metanol används som lösningsmedel och som råvara för framställning av olika ämnen.

Etanol

Alkoholen i som finns i drycker kallas etanol. Berusning beror på att etanol bedövar hjärnan.
Etanol i t.e.x öl,vin och cider framställs av jästsvampar, det sker när svamparna bryter ned socker till etanol och koldioxid. Jästsvamparna dör när alkoholhalten blir högre än ca 15%.

Teknisk sprit

Några exempel på teknisk sprit är T-röd, T-blå och K-sprit. Man använder det som bränsle och lösningsmedel. Man blandar också i det i bilarnas spolarvätska för att det inte ska frysa till is, den tar också bort smuts på rutan lättare. Man kan också hitta det inom sjukvården eftersom det är bakteriedödande. Stora delar av teknisk sprit består av etanol, den alkoholen man dricker. För att förhindra det är teknisk sprit denatuerad. Då har man tillsatt illasmakande ämnen och färg. Det kan också hända att den tekniska spriten innehåller en giftig alkohol som metanol eller propanol.

Alkoholer

Alkoholer betsår av kol, väte, syre och minst en OH-grupp. En OH-grupp består ev en syreatom och en väteatom som sitter ihop. Man använder ofta alkoholer som bränslen och lösningsmedel. Även om de flesta alkoholer är giftiga så tänker vi ändå på alkoholdrycker när vi pratar om alkohol. Namnet på den alkoholen är etanol. Den går att dricka men har ändå effekter på kroppen. Men etanol är bara en av många av de alkoholer som finns.

Mättade och omättade kolväten

En kolatom har fyra bindningar.Ett kolväte är mättat när alla dess kolatomer har bindningar till fyra andra atomer.Alla av metanseriens kolväten är mättade. Det finns också kolväten som har två eller tre bindningar mellan två kolatomer, det kallas dubbelbindning när det är två bindningar mellan två atomer och trippelbindning när det är tre bindningar mellan två atomer. En och samma kolvätemolekyl kan ha flera sådana bindningar.Eftersom att alla bindningar i molekylen inte utnyttjas och kan ta emot fler väteatomer kallas den då omättad, dvs "inte mätta på väte".

Ämnen från råolja

Alla dessa ämnen får man när man uppdelar råolja, uppdelningen kallas raffinering.

Gaser

Från raffineringen får vi gaser som metan, etan, propan, och butan. Metan använder vi som bränsle och kallas då naturgas. Etan brinner också bra men vi använder det sällan som bränsle. Istället använder vi det som en råvara vid tillverkning av plast. Propan och butan används som bränsle till grillar, tändare och campingkök. En blandning av de två kallas gasol, i gastuber är det flytande på grund av trycket i tuben.

Bensin

Bensin är en blandning av flytande kolväten men mellan 5-10 kolatomer. Det är egentligen en färglös vätska men den bensin som säljs på bensinstationer är röd för att inte förväxlas men andra vätskor. Bensinångor är väldigt brandfarliga. I en bils motor blandas bensinångor och luft. Med hjälp av ett  tändstift driver små explosioner bilen.

Fotogen

Fotogen kommer från våningen under bensinet i tornet det har därför lite större molekyler än bensin. Fotogen bildar inte så lätt brandfarliga ångor. Små mängder fotogen använder vi som bränslen i fotogenlampor och fotogenkök. Men mest använder vi det som flygbränsle.

Oljor

Oljor ligger en våning under fotogen och har därför lite större molekyler än fotogenet. Oljor är därför ofta trögflytande. Diselolja används som bränsle i vissa bussar och bilar. Tjockolja är en tyngre olja som industrin använder som bränsle. Hus men oljepanna värms upp av en eldningsolja. Man kan också använda olja som något annat än bränsle, smörjning. T.ex. motoroljan i en bil.

 

Asfalt

De allra största kolvätena av råoljan blir kvar längst ner i tornet. Vi använder asfalt på våra vägar och det finns i det papp som vi lägger på våra tak för att skydda mot vatten.

 

 



Organisk kemi:

Över 95% av alla ämnen vi känner till är kolföreningar, därför har de fått en egen gren inom kemi. Den kallas organsik kemi. Kolföreningar i sin tur kallas för organiska ämnen. Det uppställs och framställs hela tiden nya.

Kolväten

Kolväten är ämnen som bara består av kol- och väteatomer.Vi människor använder oss oftast av gaser,vätskor och fasta ämnen som är kolväten.Alla kolväten är brännbara, så därför används de oftast som bränslen.
Kolväten som är gaser eller vätskor har små molekyler, därför blandar de sig lätt med luft och blir på det viset brandfarliga. Men de kolväten som är i fast form har större molekyler och är då mindre brandfarliga.

Raffinering

Uppdelningen av råoljans innehåll kallas raffinering.När råolja raffineras värms den först upp och förångas, sedan leds råoljan in iett torn som har flera våningar.Tornet  är som varmast längst ner och som kallast högst upp.Det är endast de små kolvätena med låg kokpunkt som kommer till våningen högst upp. De riktigt stora kolvätena blir kvar på bottnen. Alla de andra kolvätena kondenserar och stannar mitt emellan.Från varje våning går det sedan att hämta ut kolväten med liknande egenskaper.
    Råolja används nästan aldrig som den är, den raffineras därför för att på det sättet omvandlas till en rad olika oljeprodukter som exempelvis drivmedel,uppvärmningsbränslen,smörjmedel eller olika typer av insatsvaror i annan tillverkning eller petrokemiska produkter.

Olja

Mycket av den energi som världen använder (ca 35%) kommer ifrån förbränning av olja. Men det är sällan råolja förbränns direkt. Den delas först upp till olika ämnen. Flera används som bränslen och andra används som råvaror för framställning av olika ämnen och material. 

Kol

Kol ingår i de mesta av jordens alla kemiska föreningar. Kolatomer har fyra bindningar och binds lätt till andra atomer. Rent kol finns i flera former, det mest kända är grafit, diamant, fullerener och nanorör. Vilken av formerna det är beror på hur kolatomerna sitter ihop.
     Grafit är den vanligaste formen av rent kol. Kolatomerna i grafit ligger i lager. Bindningarna mellan atomerna i ett lager är starka. Bindningarna mellan alla lagren är svaga.

Grafit finns i spetsen på blyertspennor. Eftersom lagren har svaga bindningar mellan sig lossnar lätt ett lager grafit när du skriver. Ett blyertsstreck består då av många lager av kolatomer.
 

I miljöer där metaller är olämpliga kan grafit också användas för att leda elektricitet. Det tål också hög värme.
     Diamant består av sammanbundna kolatomer, den ses då som en enda stor molekyl. En kristall blir till när atomer bildar ett mönster.Diamant är naturens hårdaste ämne eftersom det finns starka bindningar mellan kolatomerna. Man kan slipa ädelstenar med hjälp diamantpulver av diamanter.
Diamant är väldigt sällsynt eftersom det bildas 150-200 km ner i marken, i hög temperatur,högt tryck, under en lång period.
     Fullerener och nanorör är olika former av kol. Fullerener har formen av en fotboll, rund. Nanorör ser ut som det låter, de ser ut som rör. De är båda nya former som man tror kan ha en stor betydelse i framtiden. Man tror att vi kan få lättare och starkare material av de nya formerna av kol. Man tror också att de kan hjälpa oss att utveckla snabbare datorer.