Metanol och etanol

Metanol

Metanol är väldigt giftigt. Det både luktar och smakar som sprit. Om  man skulle få i dig mer än en tesked metanol så skulle man bli blind under natten som kommer, men om man skulle dricka mer än en tesked så skulle man dö under natten som kommer.
Metanol används som lösningsmedel och som råvara för framställning av olika ämnen.

Etanol

Alkoholen i som finns i drycker kallas etanol. Berusning beror på att etanol bedövar hjärnan.
Etanol i t.e.x öl,vin och cider framställs av jästsvampar, det sker när svamparna bryter ned socker till etanol och koldioxid. Jästsvamparna dör när alkoholhalten blir högre än ca 15%.

Teknisk sprit

Några exempel på teknisk sprit är T-röd, T-blå och K-sprit. Man använder det som bränsle och lösningsmedel. Man blandar också i det i bilarnas spolarvätska för att det inte ska frysa till is, den tar också bort smuts på rutan lättare. Man kan också hitta det inom sjukvården eftersom det är bakteriedödande. Stora delar av teknisk sprit består av etanol, den alkoholen man dricker. För att förhindra det är teknisk sprit denatuerad. Då har man tillsatt illasmakande ämnen och färg. Det kan också hända att den tekniska spriten innehåller en giftig alkohol som metanol eller propanol.

Alkoholer

Alkoholer betsår av kol, väte, syre och minst en OH-grupp. En OH-grupp består ev en syreatom och en väteatom som sitter ihop. Man använder ofta alkoholer som bränslen och lösningsmedel. Även om de flesta alkoholer är giftiga så tänker vi ändå på alkoholdrycker när vi pratar om alkohol. Namnet på den alkoholen är etanol. Den går att dricka men har ändå effekter på kroppen. Men etanol är bara en av många av de alkoholer som finns.

Mättade och omättade kolväten

En kolatom har fyra bindningar.Ett kolväte är mättat när alla dess kolatomer har bindningar till fyra andra atomer.Alla av metanseriens kolväten är mättade. Det finns också kolväten som har två eller tre bindningar mellan två kolatomer, det kallas dubbelbindning när det är två bindningar mellan två atomer och trippelbindning när det är tre bindningar mellan två atomer. En och samma kolvätemolekyl kan ha flera sådana bindningar.Eftersom att alla bindningar i molekylen inte utnyttjas och kan ta emot fler väteatomer kallas den då omättad, dvs "inte mätta på väte".